AAC Global Blogg

Innehåll från våra experter på språk och utbildning, som inspirerar och utbildar.

aug
24

Etos, patos och logos - borde vi bry oss?

Den legendariske filosofen Aristoteles fastställde tre grundläggande retoriska medel för att övertyga: etos, patos och logos. Det fjärde var vin, men vinets förmåga att övertyga känner vi alla mer än väl till och lämnar därför eventuella diskussioner om den till valborg, midsommar eller nyårsafton.

Eftersom syftet med de retoriska medlen är effektiv kommunikation har till och med ingenjörer nytta av att repetera denna retoriska triad minst en gång i veckan. Vi börjar med det stora E:et. Etos skapas i åhörarens, eller mottagarens, medvetande. Etos definierar talarens, eller avsändarens, trovärdighet. Men oberoende av hur talaren själv upplever trovärdigheten i det egna buskapet eller hos den egna personen, ligger den slutliga sanningen i mottagarens tolkning. Lyckligtvis går det att påverka tolkningen. Det bästa sättet att öka sin trovärdighet är genom att visa prov på kunskap, och sina kunskaper kan man förbättra genom att öva. Ta till exempel språkkunskaperna ... jag ber om ursäkt, min tanke var inte att göra reklam.

Patos får de flesta sannolikt en rejäl dos av där hemma, och jämlikhetens namn nöjer jag mig med att säga att du kanske får det av din partner eller livskamrat. Det står var och en fritt att göra en egen tolkning – vissa kanske till och med skulle kalla denna typ av patos för tjat. Aristoteles definierade patos som att vädja till åhörarens känslor för att göra åhöraren mer mottaglig för det egentliga buskapet. Även detta är en fråga om skicklighet. För en karismatisk person faller det sig naturligt, men vi vanliga dödliga måste öva för att lära oss förmågan. Om talaren saknar förmågan och patos blir tjat, kan effekten bli den motsatta: Talaren väcker visserligen känslor, men mottagligheten för budskapet sjunker drastiskt. Det blir som att tala för döva öron, och känslorna som väcks är negativa.

Och sedan logos. Nu kommer vi äntligen till poängen. När det är fråga om fakta förlorar relationen mellan talaren och åhöraren sin betydelse. I praktiken handlar det om faktaargumentation. Vatten kokar vid 100 grader Celsius. Punkt slut. Men eftersom alla talare och åhörare inte är ingenjörer ska du dra nytta av etos och patos på mottagarens eget språk – med hänsyn till kulturella skillnader, naturligtvis – för att få ditt logos att gå fram.

Språkutbildning Kulturella skillnader Språkkunskaper Kommunikation

Heikki Siltala

Heikki Siltala

Heikki Siltala is a business director at AAC, responsible for language, communication and culture training. When not at work, he trains in martial arts and has a broad interest in culture: literature, music and film.

Anmäl dig och få de senaste blogginläggen!

Bloggämnen

Visa alla